Alltså jag är så trött. Jag är så trött på mitt liv, mig själv, min värld, min skola och klass, på människor i allmänhet, på livet...på mitt liv som redan för så himla länge sen bara rasat samman. Jag har inget hopp. Just nu. Får väl det snart igen skulle jag tro, brukar alltid komma tillbaka. Det är väl bra, men på sätt och vis önskar jag nästan att det inte kommer tillbaka den här gången. Det är ju ändå bara falskt hopp i så fall...
Jag undrar vad jag vill mest av allt. Eller av att ge upp eller fortsätta. Har liksom bara två alternativ, och det är allt eller ingenting. Eller ja, göra mitt allra bästa iallafall. Men jag har försökt, och jag kan absolut ingenting. Allt jag gör verkar sluta i katastrof. Jag är katastrof! Katastrof för världen.
Varför kan jag inte bara gå vidare nu?
Vad fan är det för fel på mig
Ingenting har ju ens hänt. Eller jo, för åratal sedan. Men det är väl det, jag måste försöka reda ut det. Eller?? Vet ju inte om det skulle göra nån skillnad. Men jag måste verkligen försöka.